Melissa Horn och kyligare luft

Söndagar är bra. Egentligen. I alla fall om man får sova utan en klocka som ringer, (eller någon som ringer..) vakna ifred och dricka kaffe och promenera i solen och lyssna på Melissa Horn och tänka på att man kan bli precis vem man vill här i livet. Man ÄR ju inte sitt förflutna, man ÄR inte sina misstag och tycker man inte om den man är och var man befinner sig i livet så finns det nästan alltid rum för förändring.
 
När jag lyssnar på Melissa Horn tänker jag ofta på höstmorgnar när jag bodde med en kompis i Romberga. Då hade jag en period när jag lyssnade på Melissa varje morgon. Det var precis mellan sommaren och hösten och luften började bli kyligare och jag hade precis börjat på nytt jobb och krossat nåns hjärta och var så spänd inför allt som väntade.
 
Spännande blev det ju.. allt som väntade. Och jag tror som jag har skrivit tidigare att den här hösten blir spännande också. Varje dag är spännande nu för tiden. Det här året har varit så himla himla utvecklande för mig. Jag vill bli "bättre" vad det nu betyder. Inte bättre som i att prestera mera (snarare tvärtom), men bättre som i att bli snällare mot mig själv, lyssna på mig själv och vad jag verkligen vill och känner, och så vill jag lära mig att ta några djupa andetag och faktiskt visa vem jag är. Inte vem jag förväntas vara.
 
Sånt där går jag och tänker på. Inte konstigt att det blir kortslutning i hjärnan ibland. Nu ska jag koka lite kaffe och sen ska jag ta tag i ett roligt berg av tvätt...
 
Allmänt | |
Upp