21 mars
Jag är läskigt lycklig just nu. Inte euforisk men otroligt tillfreds. Dagarna går på i sin sakta mak, jag har hittat ett lagom tempo och trots att saker inte blivit riktigt som tänkt så känns det mer än bra. Tanken var att jag skulle ha jobbat den här veckan ut för att sedan gå på ledighet inför bebis ankomst. Istället har jag varit hemma sen i februari och trots att ekonomin får lida, och att det svider att behöva erkänna sig som svag i detta duktig-flicka-samhälle så var det en räddning för mig.
Hemma känns som hemma, det är ibland knivigt att hitta min plats i vår familjekonstellation men det faller på plats mer och mer för varje dag. Tunga saker stärker mig.
Det roliga är att jag börjar trivas och känna mig fin som tjock och gravid också. Det ska jag verkligen försöka njuta av de sista veckorna nu eftersom jag precis haft en period då jag känt mig extremt obekväm i min kropp.
Det hade varit roligt att ta lite fina bilder på magen innan den är borta. Nog för att jag längtar ihjäl mig efter bebis nu men jag kommer nog uppleva viss separationsångest från lille kulan och bebis som gör sig påmind med sparkar i revbenen varannan minut.
Man vet aldrig om man får uppleva det här igen.
Jag ser fram emot våren och sommaren så himla mycket.