En liten anekdot
Ibland undrar jag vem det är som stökar runt i huvudet på mig. För inte fan är det jag som styr över de små tankarna alltså. Jag bara följer med och lyder under kroppens impulser. Just nu varierar det mellan att vilja skjuta alla runtomkring, högt och lågt och avsluta med mig själv för att i nästa sekund vara högt med huvudet bland molnen och smida planer så att idéerna byter av varandra..
Det är så himla utmattande. Jag säger ju att jag längtar efter trygghet men samtidigt skapar jag mitt eget kaos och stänger av telefonen när någon försöker nå mig och visslar och låtsas som ingenting. Organisationsförmåga, det är något jag tror mig ha men jag vetefan...